Rodindoi phanglimata mashkar Rromani kultura hai e niva tolmachimaski
Translation Romani
Miriyazhake-Thana (Websaiturya)

Desar le pozli  bersha 1990to, websaiturya pe lumiyaki miriyazha (ekh partiya le Internetoski)  avile ekh zurali pudyariya komunikatsiyaki hai ekh xaying  shtiriyaki sar e lumiya antrego “anklel po Interneto.”  Sar le teknologiyi baryon, neve fyalurya websaiturya  anklen hai sig aven normalo: blogurya, forumi diskutsyange, zhivindo diwano, wudara, drakhina, mikro-blogurya, “wikis,” arxivurya, saiturya kai hulaven la mediyako, ilektrokomersiyo hai shtiriyake xayinga den informatsiya hai  keren komunikatsiya  ka l’ kumpaniyi komersiyalni, komuniteturya, e lumiya korporatno, grupurya politikalni, gubernya hai prosto narodo.  Ande xarne swaturya istorikalni, o mai angluno veko la miriyazhako transferilas kontento ramome ka l’ formi didjitalni  and ekh lumiya kai chi mukil-pe. O "Web 2.0" azbal ka ‘l saiturya/thana hai kontento kai kerdyile dainamikni, interaktivni, kolaborativni hai chentrime pe komunitaturya. Nitala infrastrukturya teknikalno hai hamimaske teknologiyi keren peski fundatsiya importantno, e miriyazha si yaznones sosyalno ande peski natura. Organizatsiyi sar o  Berkman Center kerenas rodimos hai dokumentinas le implikatsiyi sosyalni kai azban pe  o saiberspeso. Avre organizatsiyi sar o Global Voices Online promotinas o djurnalismo vash o prosto narodo ku miriyazhake teknologiyi hai tolmachimata. Sar e globalizatsiya buflyarel-pe thai xal e planeta, komunikatsiya  trobul mai but hai mai but pe tolmachimos (manushendar hai mashunkandar/mashinendar) hai localization (lokalizatsiya).  O thodimos le websaitonge ande but shiba buflyardyile rano ande  21to kenturiya.

Komiteturya Rromane si preya zhivinde po Interneto, thai lenge kai den-pe andre, si but shtiriya, hamimos sosyalno hai drakhina. E Patrin sas ekha le mai anglune websaiturya hai kerdyili ando bersh 1996. Del but haznime shtiriya pe istoriya hai kultura le Rromenge. Ando bersh, 1999, o Roma Virtual Network sas kerdo sar ekh initsiyativa bi-dobundaki hai ekh wudar kai del ande shtiriya telal e vatra  la Rromanya Uniyake  Sare-Themengi  (IRU) hai (ando bersh 2003) katar o European Roma Information Office (ERIO).  O kiditori shiriyako  IDEA Roma Buzz Aggregator, kasko vatrash sas o Open Society Foundation, kerdyilo te del andre hai konektil avtomatikones kai artikulya, blogurya, foturya hai avre materiyali po interneto kai azban po Rromano them.

O Rromano narodo beshel ande but thema, den-duma but shiba hai si les but kulturi ke nai ekh-fyalo hai sa kakale keren o identitate Rromano pharo ande Lumiya antrego, Le pharimata kai del  fatsa ando kidemos  le Rromengo ando yekh than sar ekh natsiyako-them worka grupo etnikno si ekh nashtimos numa  o komputeri thai e lumiyaki miriyazha hai lenge teknologiyi sas fundamentalni te sadil hai te ingarel o Rromano identitate sare-themengo. But organiyatsiyi hai asosyatsiyi si akana po Interneto. Maladimata hai virtual communities biyandile hai keren buki kethane hai den inspiratsiya  te buflyardyon but shtiriya kai azbal le Rromen hai promotin participatsiya ando aktivismo, advokasiya, hai diplomacy (diplomasiya). Le chentriya Rromane stiriyake thai informatsiyake rrazin le bute-shibange identitate la "Rromanya natsiyake," kadya si ekh identitate Rromano thodino ando than katar but kulturi, istoriyi, shiba, hai ges gesestar, Inglezitska la lumiyako worka  ("World Englishes"). Le chentriya komunitatenge hai kulturange thonas-pe pe miriyazha thai peske teknologiyi hai anda godya, aresle zurale xayinga informatsiyake, edukatsiyake hai chentriya politikalnone organizatsiyake.  Vash egzemplo E International Romani Union,  (Sare-Themengi  Rromani Uniya) haznil e drakhin Facebook (Muilil) te sikavel-pe pe Miriyazha. O  Roma National Congress (Kongreso Natsyonalno Rromano), e Unión RomanÍ hai o Mundo Gitano (Gypsy World) haznin butivar e multimediya. Thai-vi o Romani Archives and Documentation Center  (RADOC) si po Muilil, hai del-pe ekh bute-shibange fatsa  hai chentro informatsiyako pe leski miriyazhako-than. O  Prodjekto Akademikosko Rromano katar o Universitate le Manchesteresko kerdyas o "Romani Language - An Interactive Journey", lokalaizime ande deshuxto shiba kai shai te aven hulyarde sar ekh DVD. Ande wurma, le institutsiyi gubernonge kai si hamime ande ledjislatsiya kai azbal le komuniteturya Rromane  kerdine thana informatsiyake  hai wudara, vash egzemplo, o European Roma and Travellers Forum (2004), o EURoma Network (2008), o European Roma Rights Center (1996), hai initsiyativi sar o Decade of Roma Inclusion (2005-2015).

Referentsiyi:

Hancock, Ian. "Our Need for Internal Diplomatic Skills." RADOC.

Novoselsky, Valery. "Internet and Public Diplomacy in the Formation of Non-Territorial Roma Nation." 2006. Brussels, Belgium.

Wikipedia. "Internet Studies."

 


Translation Romani

Kolkorro Rromano swato Other Romani Word
Kon? (Kalderash)
Kon? (Gurbeti)
Ko(n)? (Lovari)
Koj si? (Xoraxane)
 Who? (EN)  Quem? (PT)  Qui? (FR)  ¿Quién? (ES)  Wer? (DE)  Ki? (HU)  Chi? (IT)  Kim? (TR)  Kdo? (CS)


Kames te tolmachis kakya patrin?
Kamas-manges te tolmachis kako artikulo ande kiri shib? Te plachal tut, trade tiri tolmachiya ka translation@translationromani.net. Yekh data kana parrudyilo, kam-avel ankalado po saito.