Rodindoi phanglimata mashkar Rromani kultura hai e niva tolmachimaski
Translation Romani
Mongi Traditsiya

E studiya akademikno formalno pe mongi traditsiya thai le fyalurya hai o phenimos lender, kezdisarde te baryon mai palorral katar o mashkar  le bishtone kenturiyako.  But skolarichi Gazhikane kerdine bukya pe kakale studiyi. Wuni lendar sas Parry hai Lord, o Walter Ong, e Ruth Finnegan hai o John Miles Foley. O mai angluno rodimos paramichyango kai kerdyilo ando Balkano shpidas mai but studiyi anda l’ paramicha ande l’ Africhi, ande Ostraliya, ande Amerika Latino, thai mashkar avre grupurya manush le themenge ande lumiya antrego. Mai anglunes, e produktsiya kulturalno dikhlasas katar e struktura referentsiyako literalnone. Bazime sas pe o teksto ramome kai e xaying sas o ramasarno thai kai mongi traditsiyi  dikhile sar prosto folkloro mashkar le manushengo. Po kaver wast, but kulturya ingeren-pe katar e mongi traditsiya. Ekh barvalo repetorio kai anel-pe andre paramicha, hirya, mitolodjiya, gogyaver phenimata, poeziya, gilya hai khelimata bishalel but fyalurya zhanimos sosyalno kai anel-pe andre e kris  bi-ramome (penge krisake traditsiyi) koleniya/gineratsiya katar koleniya. O rodimos vorbango katar ekh  mongi  referentsiya  sikavel sistemi strukturange vorbake  thai formi (gogyako, samnosko, ritmosko) khetanes la strukturyasa kerimaska (ashunimasko, mukimasko, dikhimasko, azbimasko, truposko). Kakale fetsi keren swako mongi paramichi wareso kai aresal palpale ande istoriya thai-vi wareso kerimasko kai del lako trayo ages. O dikhimos pe Mongi traditsiya thai-vi wodisailo ke mai bare parruyimate ande vorbimata istoriyake. Monge istoriyasha studiyin le hirya personalni thai komuniteturya manushenge  an ekh than hai vakto, thai-vi e istoriya kai kerdine len. Kakale storiya anen-andre vorbi hai testimonurya katar le marturya kai dikhle len.  Si but informatsiya te kidinyol hai but problemurya te nerisavon ande dokumentatsiya monge traditsiyange hai monge istoriyake. E vorba mora te ramol-pe sa le bute fyaluryensa samnurya, kuvimata le wastenge, ashimata, ke-kola. Thai-vi , pala e struktura bi-lineyangi le paramichyange, butivar si len parruyimata mashkar e vorbitori thai  leske ashunitorya. Swako paramichyari shai phenel e paramichi sar wo vai woi zhanel la worka serel la hai te kerel but dimos-duma le wastensa. Ande wurma, le metolodjiyi zumaven te thon ando than le hadeturya personalni  diferentni positsiyi mashkar le roditorya thai le rodine, kai dine gidi pe pakivale treayabi thai implikatsiyi krisake.

O baro kidemos le Rromane monge  paramichange, hiryenge thai traditsiyi mashkar le komuniteturya Rromane sas ramome tele desar 150 bersh katar le Gazhikane folkloristurya hai rodinarya. Chachimasa, le kategoriyi thai referenmtsiya kai den kai penge transkriptsiyi, analizurya thai presentatsiya shai wunivar aven “themeske” kana maladyon kai bukya relativni. Sar o kidemos paramichyango thai o numero le Rromane roditoryengo baryon thai kana mai but bukya si ramome tele, tolmachime thai studiyime, e agesuni sistema klasifikatsiyaki  shai te nevyardyon. Nitala, pala o Bakker hai Kyuchukov (200: 48-56), le dui fyalurya  formi le mai formalaizime/strukturime mashkar le Rromane komuniteturya si paramisha / paramicha thai gil’a / dija (gilya) ku e posibilitate ke si telune-formi kai anel andre bare paramisha. Xarne paramisha (worka skurti paramicha)  thai vitezika paramisha (vitiyazenge paramicha). Pala lende, mai but formi kai shai aven si o divano (diwano)  mashkar le komuniteturya Kalderashitska, god’aver (gogyaver phenimata), garadino alav (swaturya garade) savestar  verziyonurye la shibake khelimasko sar pes phenel – s’oda hin (So phenel-pe worka so halyarel-pe) kai zhanglen savorrenge. Mashkar le vitsange familiyi, le paramicha zhanel-pe buflones, thai vi vorbimata le mulenge, chohaña (farma-katarki) thai sune. Paramicha thai hirya butivar shai arakhen-pe ande but thema thai nikerindoi kakya ande gogi, o analizo statistikalno kai kerdyas  o roditori Heinz Mode pe Rromane, Hindukitska, Farsikanitska thai Xoraxanitska/Trukomanitska  shpidyas les te thol anglal ke le Grupurya Rromane kai tradine kai Ivropa azhusisarde te transmitin hai te buflyaren le mai phurane modelurya thai motifurya  le Hindukake paramichange  ande sa e Ivropa. Thai-vi e Dora Yates hai e Diane Tong si dui mishto-zhangle roditorki kai rodine le Rromane paramicha. Pala godya kakale paramicha pravarde le traditsiyi vorbake ande but thema la Ivropake.  

Referentsiyi:

Bakker, Peter and Kyuchukov, Hristo (eds), "Romani Folklore" in What is the Romani language? (Paris / Hertfordshire: Centre de recherches tsiganes / University of Hertfordshire Press, 2000).

Belišová, Jana (ed), Phurikane gil`a - Ancient Roma Songs (Bratislava: Zudro Association, 2005). Available online.

Bernal, Jorge (ed), Le Paramícha le Trayóske - Los cuentos de la vida. Selección de Cuentos Gitanos. Rromanés-Castellano (Buenos Aires: Comisión para la Preservación del Patrimonio, 2005). Available online.

de Gila, Vania (ed), La Prière des Loups. Récits tsiganes. Edition bilingue., "Tradition Orale" (Port-de-Buc: Éditions Wallâda, 2005)

ROMBASE, "Oral Literature", University of Graz, Austria. Available online

Rromane Garadune Lava - Roma Találós Kérdések - Rromani Riddles(Budapest: Romano Kher, 1999)

Sijerčić, Hedina (ed), Romani Folktales series. Bilingual. Gurbeti dialect. (Toronto: Magoria Books, 2009)

Sijerčić, Hedina (ed), Rromane Paramicha. Stories and Legends of the Gurbeti Roma. Bilingual. English and Gurbeti dialect. (Toronto: Magoria Books, 2009)

 


Translation Romani

Kolkorro Rromano swato Other Romani Word
Lashi baxt (Kalderash)
Bah(x)talipe(s)ha|Bah(x)ta(s)ha (Gurbeti)
But baxt! (Lovari)
Sukar/latchi baxt (Xoraxane)
 Good luck (EN)  Boa sorte (PT)  Bonne chance (FR)  Buena suerte (ES)  Viel Glück (DE)  Sok szerencsét (HU)  Buona fortuna (IT)  Bol şans (TR)  Hodně štěstí (CS)


Kames te tolmachis kakya patrin?
Kamas-manges te tolmachis kako artikulo ande kiri shib? Te plachal tut, trade tiri tolmachiya ka translation@translationromani.net. Yekh data kana parrudyilo, kam-avel ankalado po saito.