Rodindoi phanglimata mashkar Rromani kultura hai e niva tolmachimaski
Translation Romani
Teyatro

Ande lumiya westikani, studiyinas-pe le bukya teyatrikalni  sar e “drama” kai thol yakh mai-anglunes pe l’ teksturya ramome, vash egzemplo, le do-multane  drami katar le phurane Gerkuriya, le Romanurya thai le klaskikalni dremi Ivropanoske. Ande l’ bersh 1990to, skolarichimos akademikosko kezdisardyas te rodel hai te studiyil le istoyiyi bute fyaluryenge kulturi thai manush ande lumiya antrego. Thai-vi, kezdisardyas te gindisavol mai sistematikalnes  pe l’ tribuyimaske fetsi te halyarel le dremi kai sas len penge vuni ande monge kulturi hai traditsiyi. Do-multane monge tektsturya sar 0 Gilgamesh (katar e Sumeriya), Mahabharata hai Ramayana (katar e Indiya), thai o Iliad (katar e Gertsiya), kai kerdinenas de but bersh katar le paramicharya hai poeturya, sas thodine po analizo te arakhen le fetsi thai vorbimata kai ande wurma, sikadyile ando mai-angluno teyatro.Istorikalnes, but fyalyrua tribuyeli dine yag ka o glaso teyatrikalno la lumyako. Ande wuni kazurya, sas bazime phares pe l’prechetsi/rituwalurya hai sirimoniyi religiyange (shamanistiko, misteriyi hai yagale dremi). Thai-vi, pravardyile hai ingardyile sas o glaso la vuchya kulturako  mashkar le  komori le imperiyange, le staturya hai le natsiyange-thema. (an o Khitai (sar o Jïnqjù, o Noh ande Nipona hai ande 17to veko klasikalno ando Franzuso). Anklisto sayek ande savorrungo teyatro pe ulitsa hai pe l’ karnivaluriyi, butivar lel fetsi katar le mai phurane traditsiyi teyatrikalne sar e papushariya, wushalale dremi (O Otomanitsko Karagöz) hai improvatsiyi sar o Italiyanitsko commedia dell’arte. O veko moderno kerdyas na ferdi dremi muzikalni hai o vaudeville numa but fyalurya teyatriya kai sikaven o gindimos politikalno: teyatro subversivno (protivo-koloniyalisto): teyatro kai protestil-pe (protivo-Apartido ande Afrika Sudoski): thai aktsiya sosyalno (o Teyatro le Kinowimasko ande Braziliya). But agesune teatrikalni initsiyativi sikaven treyabi bazime mai po kumuniteto kai sikaven le tribuyeli le manushenge ande komuniteto. Kodole si edukatsyalni hai keren podo mashkar but kulturiyi. Tipikalnones kodole si bute-fatsange sar o teyatro kerdo te wazdel o halyarimos sastimaske treyabi (HIV/SIDA) worka problemurya sosyalni  (rasizmo hai diskriminatsiya) shai sikavel.

Nitala e kezdiza le teyatro Rromengo sikavel wuni fetsi kai si yekh-fyalo  sar le traditsiyi ande l’ teyatri ande avre kulturiyi, si thai-vi bare diferentsiyi  ando teyatro Rromano. Importantnones, o narodo Rromano nas len teritoriya worka natsiyako them kai shai maladyon e Rromani shib thai kultura ande lumiya antrego. Pala godya, hamil-pe o  teyatro Rromano  le avre bute-fetsenge istoriyi,  le shibake hai le kulturalni traditsiyi ande  l’ thema kai beshel o Rromano narodo.  Istorikalnones, o Rromano narodo beshle  but bersh ande Anatoliya kana nakhlas katar e Vizantiya kai le Otomanurya ando dush-u-trinto kenturiya. Shai dikhas wuni referentsiyi te sikaven ke e migratsiya le Rromengi katar e Anatoliya ande Ivropa buflyardyas  le wushalale dremi le Karakozeske (Karagöz) hai le papusha/kukla. O mai angluno profesyolno Rromane teyatrosko trupo chi anklisto zhi-ka 1931 ande Rrusiya. Won aktinas-pe  Rrusitskones tsirra Rromanya shibasa hai muzika hamime andre. O Teatr Romen kai sas bazime ande Moskva avile vestime nitala bazime sas  pe e polisiya asimilatsyaki komunistitsko le vekoski kai kamelas te prezentil ferdi Rromano folklore astetiko. O Segundo thai shai-vi xamasko o mai zhanglo Rromane teyatrosko trupo sas o Rromano Teyatro Phralipe (phralimos) kai sas fundime ando 1970 kater o Rahim Burhan ande Skopiye, Makedoniya. Kana peradyile e Yugoslaviya ande kotorende, o teyatro mukisaili ka o Mülhein ando Nyamptso kai aktilas-pe ando Theater an der Ruhr de o bersh 1991to zhi ka o bersh 2001to, mai anglal te mukil-pe ka o Köln ando bersh 2003to. Kodo teyatro aktilas dremi klasikalni thai sare-themengi tolmachime ande Rromani shib. O trito mai zhanglo Rromano teyatro  si o Romathan kai sas fundime ando Kosice (Koshitse), Slovakiya ando bersh 1994to. Kako teyatro aktilas-pe  dremi sare-themengones Rromanes thai-vi dremi originalni Rromanes hai Slovakitsnones. Ando bersh 1999to, o Rhizmofilm ankaladyas dokumentariyo anda o trupo. But initsiyativi hai produktsiyi katar but fyalurya mai tsine teyatrikalne grupurya ankliste mai anglunes ande kenturiya bish-thai-yekhto.  Ando bersh 2010to, o Romani Theatre festival ando Pecs, ande Ungriko. (O Kapitalo Ivropanosko la Kulturako) thodino ando than katar o Romano Centro Rácz Aladár Közösségi Ház, prezentisardyas ekh kurkoske teyatriyako programo  le bare manushenge thai le shavorrenge. Avruno la Ivropostar, o Troupe Caravane aktilas-pe ande kanada desar 0 bersh 1980to. Thai-vi, musai te notil-pe o tsirko, vash egsemplo o Cirque Romanès ando Franzuzo direktime katar o Alexandre Romanes. Ande wurma ramosarne Rromane but avre fyaluryange ramosarde/skriyisarde dremi. Mashkar lende  si o Rajko Duric (Katar e Serbiya), o Marcel Hognon (ando Franzuzo), o José Heredia Maya (ande Shpaniya). O Santino Spinelli (ande Italiya), o Jovan Nikolic (ande Serbiya) thai-vi  o Ruzdiya Russo  Sejdovic (ando Montenegro), o Ali Krasnici (ande Albaniya) hai o Kujtim Pacako (ando Kosovo).

Referentsiyi:

Bakker, Peter and Kyuchukov, Hristo (eds), What is the Romani language?(Paris / Hertfordshire: Centre de recherches tsiganes / University of Hertfordshire Press, 2000).

Courthiade, Marcel. "Le Théâtre Rromani dans le contexte Balkanique."Bulletin de l`Association des Anciens Élèves de l`INALCO (Paris: INALCO, Oct 2001).

Courthiade, Marcel. "Le Théâtre d`expression Rromani." Les Cahiers Maison Antoine Vitez Centre International de la Traduction Théâtrale(Montpellier: CLIMATS, 2001).

Lemon, Alaina (2000), Between Two Fires. Gypsy Performance and Romani Memory from Pushkin to Postsocialism, Durham / London: Duke University Press.

Madison, D. Soyini and Judith Hamera (eds), The SAGE Handbook of Performance Studies (Thousand Oaks: SAGE Publications, 2006).

Rawlings, Keith. "Deeper Investigations into Shadow Theatre and Puppetry." Updated online March 2011.

Rubin, Don (ed), The World Encyclopedia of Contemporary Theatre series (London / New York: Routledge, 1998).

Slichenko, Nikolai. "From Campfire to Footlights: Gypsies in the Theatre."The Patrin Web Journal online.

Williams, Gary Jay (ed), Theatre Histories: An Introduction (New York / London: Routledge, 2006).


Translation Romani

Kolkorro Rromano swato Other Romani Word
Mishto sim (Kalderash)
Lačhe, but lačhe (Gurbeti)
Najis, mishto. (Lovari)
Sukar/latche. (Xoraxane)
 Very well (EN)  Muito bem (PT)  Très bien (FR)  Muy bien (ES)  Sehr gut (DE)  Nagyon jól (HU)  Molto bene (IT)  İyiyim. (TR)  Velmi dobře (CS)


Kames te tolmachis kakya patrin?
Kamas-manges te tolmachis kako artikulo ande kiri shib? Te plachal tut, trade tiri tolmachiya ka translation@translationromani.net. Yekh data kana parrudyilo, kam-avel ankalado po saito.