Rodindoi phanglimata mashkar Rromani kultura hai e niva tolmachimaski
Translation Romani
Si Ekh Standardno Rromani Shib

Ekh standardaizime shib lel-pe peste espesyalno status vash yekh anda lake parruyimata, butivar  ekh diyalekto, thol-pe te buflyarel-pe katar o sikayvimos/edukatsiya, alavarya, bukfi pe gramatika thai avre anklimata/publikatsiyi hai butivar lel pe peste  sosyalno worka politikalno pakiv. Ando kaso bute shibange la lumyako, si kana kerdyon le moderni natsyange thema ke del status ofisyalno hai prindjarimos  ka yekh worka mai but shiba kai den-pe duma ande granitsi natsionalni. Kaseve shiba aven o standardo katar gubernatosko ingarimos, institutalno preskriptsiya hai edukatsiyaki kurikuli. Rromane diwanitorya beshen ande but thema thai redjonuria diferenti hai nai len Rromani teritoriya ka shai del lenge so trobun te keren te trayin penge shib thai kultura legalnones, politikalnones thai-vi lovensa. Wuni zhene propozin te nikeren e Romani shib sar ekh bi-themeski shib, vash egsemplo, katar o European Charter for Regional or Minority Languages  thai  o Frame Statute of the Romani People in the European Union. Avre zhene kiden nikerimos katar o akordo katar le sare-themenge thai lokalni Rromane soseturya thai organizatsiyi.  O standardaizimos la Rromanya shibako nakhal diferentones, telal diferentni konditsiyi.  Kodifikatsiya, normalizatsiya thai standardaizimaske prochesurya, swako kakalendar si partiya ande l’ initsiyativi  vi akana zhan angle.  Ka yekh-fyalo vakto le diwanitorya Rromane den-pe duma bute dromensa wunivar Gazhikane shibansa.

But problemurya den-pe anglal kana zumaven le Rroma te keren ekh standardno Rromani gramatika, alavari thai alfebeto, hai sa kodole treyabi azban phares po  anklimos ekh standardaizime Rromanya shibako.  Kakale problemurya aven katar e Rromani istoriya. E istoriya la Rromanya shibako sikavel ke e shib anklisti mai but katar mil bersh. O Rromano them/narodo hulavel ekh mutuwalno/huladi shibaki hai kulturalno  eritansiya, numa kakya eritansiya kerdyas but diferentsiyi  katar le kontakturya le Gazhikane populatsiyansa bute bershensa.  Pashal ka 80 diyalekturya  hulaven 700-900 swaturya atematikni (fundatsiya la shibako) kidine ande Indiya thai mai anglal katar o tradimos ande Ivropa. E mai bari diferentsiya lingwistikalno mashkar le diyalekturya  si le swaturya kidine mai palorral katar e migratsiya ande Ivropa ande l’ desh-u-shtarto thai desh-u-panshto kenturyi.  Amblandoi pe sode kontakto sas le Gazhikane shibansa, kakale Gazhikane swaturya ande l’ diyalekturya diferentni wunivar shai te aven mutuwalnones bi-halyarimaske. Wuni initsiyativi propozin o kerimos neve swatonenge fundime pe l’ phurane Hindukitska shiba kai denas duma le Rromane parinturya. Aver  profesorya zumaven te thon le diyalekturya lokalni ande mai buflo, redjiyonalno diyalekto, vash egsemplo, te haznil-pe ando Balkano. Avre skolarichi lel ekh baro diyalekto sar e Kalderashitska thai den la but vokabulariyo sare-themengo butivar katar e Inglrzitsko vokabulariyo.  O kerimos ekh standardno alfabeto  prezentil but problemurya veska o Rromano narodo ande but thema ande lumiya antrego naturalnones haznil o alfabeto thai ramomos/ram kai aven katar le Gazhikane shiba le themenge. But sikade Rroma akana keren komunikatsiya, ramon ilektrolila mashkar pende hai den partisipatsiya ande forumi  po Interneto  thai haznin  ekh alfabeto Latino kai si ande but kasurya fundime pe lumiyaki Inglezitska. Wuni avre manush thon ande praktsiya le Kurthiadeske Unifikatsyako Modelo kai zumavel te maladyol sa le mai bare diyalekturya pa ekh “meta-fonolodjikalno” alfabeto.

Referentsiyi:

Courthiade, Marcel and Alain Reyniers (eds), "Langue et culture: approche linguistique", Études tsiganes, Vol. 2, No. 22, Paris: Études tsiganes, 2005.

Hancock, Ian (1995), A Handbook of Vlax Romani, Columbus: Slavica Publishers, Inc.

Hancock, Ian, "Issues in the Standardization of the Romani Language: An overview and some recommendations", RADOC, retrieved on 4 Sept 2011 at http://www.radoc.net/radoc.php?doc=art_c_language_recommendations&lang=en&articles=true

Hancock, Ian, "Language Corpus and Language Politics: The Case of the Standardization of Romani", RADOC, retrieved on 4 Sept 2011 at http://www.radoc.net/radoc.php?doc=art_c_language_standardization&lang=en&articles=true

Karanth, Dileep (ed), Danger! Educated Gypsy. Selected Essays. Ian Hancock, Hertfordshire: University of Hertfordshire Press, 2010.

Matras, Yaron (2002), Romani. A Linguistic Introduction, Cambridge: Cambridge University Press.

 


Translation Romani

Kolkorro Rromano swato Other Romani Word
Mishto (Kalderash)
Lačhe (Gurbeti)
Mishto! (Lovari)
Sukar, latche, latches (Xoraxane)
 OK (EN)  Ok (PT)  OK (FR)  okay (ES)  Ok (DE)  oké (HU)  OK (IT)  Tamam (TR)  OK (CS)


Kames te tolmachis kakya patrin?
Kamas-manges te tolmachis kako artikulo ande kiri shib? Te plachal tut, trade tiri tolmachiya ka translation@translationromani.net. Yekh data kana parrudyilo, kam-avel ankalado po saito.