Rodindoi phanglimata mashkar Rromani kultura hai e niva tolmachimaski
Translation Romani
Aktivizmo hai Reprezentatsiya

O Aktivizmo halyarel-pe ekh zor wazdini te kerel parruyimata sosiyalni, politikalni, legalni worka ikonomikni, buivar katar le vakimata, le xamata, le aktsiyi kidimaske, e kolaboratsiya, thi o bi-kandinimos, ke-kola. Romani history (E istoriya Rromani ) si pherdi bute zumayimatansa te maladyon pe wuni nivelo, dui sluchayimata samnol le mai anglune zumayimata  te keren ekh mai but lumiyako, sare-natsiyango aktivizmo. Ando bersh 1971, le samnurya traditsiyonalni  ekha Natsiyake Themeske adoptisavaile ka o mai angluno   World Romani Congress (Rromano Kongreso la Lumiyako). Kakale samnurya si o Rromano steyago, o anthem (Djelem Djelem (O Imno Natsiyonalno Rromano), o swato (Opre Roma!) thai o international day  (O Ges/Dives Sare-Themengo), o oxto le Abrilosko. Ando bersh 1978, o International Romani Union, vai IRU (Rromani Sare-Themengi Uniya vai RSU) kerdile ka l' Duitone Rromano  Kongreso la Lumiyako, te kerel buki kidimaski te kerel lobi pe patsuma le Rromenge ande lumiya antrego. Sar nakhle le bersha, e Rromani Uniya diwanilas kasave treyabi sar le reparatsiyi  le Porrayimaske, asimilatsiya/Gazhikanimos worka integratsiya, standardaizatsiya la Rromanya shibaki, Rromani istoriya, thai o nationhood (e Rromani Natsiya) hai dazhi kakya kamas-avel  teritoriyalno worka bi-teritoriyaki. Ande'l bersha 1980to, anklisti aver soveto, o Roma National Congress (O Kongreso Natsyionalno Rromano).

Sargodi, o kerdimasa hai baryarimos la Uniya Ivropaki  vai e  European Union, ando savo le komuniteturya Rromani ginen-pe o mai baro minoriteto etnikosko, Rromane aktivisturya  ande but thema tsirra-tsirratar dine yakha pe mai kethanes te len penge hataya/chachimata hai te arakhen solutsiya/atweto vash le Rromane problemi andre o kontektsto Ivropako. Mai anglunes, Rromane aktivisturya zumade te len penge hataya katar le korpurya sare-themenge sar le Natsiyi Maladine. Vash egzemplo, ando bersh 1979, E Sare-Themenge Rromani Uniya, kai sas hamimos katar natsiyonalni asosiyatsiyi hai soveturya thai-vi zhene kolkorro, line penge satus konsultivno kai Komisiya Sosiyalno hai Ekonomikno le Maladine Natsiyange. Mai palorral, le zumayimata te len le Rromenge penge hataya fundamentalni kerdile pa le kanalurya institutsiyalni la Ivropake.  Wuni egzemplurya si o  European Roma Rights Centre (Research and Advocacy), (O Chentro vash le Hataya Rromane rodimos thai advokasiya)  e Ofisa Informatsiyako le Ivropakone Rromenge  (Guidelines on Roma Media Activism) (Le Regli-Gidange vash o Aktivizmo ande Mediya), o European Roma and Travelers Forum (Charter on the Rights of Roma) (E Forumo le Ivropake Rromenge hai Phirutnenge) hai peski Karta pe l' Hataya le Rromenge thai ande wurma, E Decade of Roma Inclusion (E Dekada Pala e Inkluziya Le Rromengi). But avre organizatsiyi hai drakhina ankliste ande l' dui dekadi nakhle kai si mashkar lende prodjektyurya sar o Roma Education Fund,  le Roma Initiatives thai o Roma Health Project, kai si ingarde lovensa katar o Open Society Institute (Fundatsiya Soroshki). Kodya regate, si  prindjarde gineralnones, ke but organizatsiyi, instututsiyi hai soveturya, nai len e infrastruktura kai trobul vai dosta love  te muken len te parrudyon dosta vitezasa, espesiyalnones te len sama katar le but problemi  praktikalni  kai den len fatsa Le Rromen po than sar e diskriminatsiya, persekutsiya, tribuyeli kherenge hai e sama medikalno  thai avre programurya sosiyalni thai-vi e edukatsiya hai a buki. Lokalni organizatsiyi sar e  Romani CRISS ande Rumuniya zumaven te keren drakhina wortachensa hai patronurya te azhutin le Rromen te pheren le tribuyeli ande edukatsiya, sastimaske samake tribuyeli hai te shinaven azhutimos legalno kana trobul-pe.

O Rromano them nai etniko madjoriteto ando chi yekh le bute natsiyange kai beshel. Sar pakyan wuni aktivisturya kai zumaven te keren ekh Rromano politikalno identitate kai si bazime pe polisiyi worka prodjekturya kai chi anel andre o Rromano them kai beshel ande avre natsiyi ka nai ande Ivropa, ferdi  lopuntsin e buki kai advokatil o prindjarimos hai representatsiya ande l ' hataya manushenge, shibake hai kulturake chachimata hai parruyimata legalni, medikalni hai edukatsiyalni ando komunitate lumiyako mashkar le natsiyi ande lumiya sare-themengones. Yaznones, o buflyarimos la informatsiyako te kerel o publiko te zhanel  le problemi kai den fatsa le Rromen  musai te kerdyon pa le festivalurya, ande  museums, (muzacha), komunitaturya lokalni hai academia (mashkar le akademichi)  thai avre zhenende ashel ekh baro priyoriteto. Thai-vi, komunikatsyake komputeriyenge hai miriyazhake teknologiyi thai-vi drakhina sosiyalni, wazdine aktivizmo hai advokasiya po Interneto. Drakhina komunitetenge shai organaizin sluchimata le publikosko thai-vi te keren te zhanel o prosto publiko pa o  racism (rasizmo) hai  discrimination (diskriminatsiya) thai-vi te den glaso te ingaren le hataya/chachimata zhuvlyake hai e education (edukatsiya). Thai-vi, tolmacha shai te aven dikhle sar adjenturya importantni vash o parruyimos sosiyalno  sar translation studies research pe aktivisturya tolmachimaske thai organizatsiyi  tolmachimaske kam-sikadyon vramyasa.

Referentsiyi:

Fact Sheets on Roma, "Institutionalisation and Emancipation", Council of Europe Romani Projekt, University of Graz, Austria. Available online.

Feys, Cara, "Towards a New Paradigm of the Nation: The Case of the Roma", PATRIN. Available online.

Goodwin, Morag (2004), "The Romani Claim to Non-Territorial Nation Status. Recognition from an International Legal Perspective", ERRC. Available online.

Klímová-Alexander, Ilona (2005), The Romani Voice in World Politics. The United Nations and Non-State Actors (Aldershot: Ashgate Publishing Ltd.)

Liégeois, Jean-Pierre (2007), Roms en Europe (Strasbourg: Éditions du Conseil de l`Europe.

Pogány, István (2004), The Roma Café. Human Rights & The Plight of the Romani People, London: Pluto Press.

Sigona, Nando and Trehan, Nidhi (eds), Romani Politics in Contemporary Europe. Poverty, Ethnic Mobilization, and the Neoliberal Order (New York: Palgrave Macmillan, 2009).

Tymoczko, Maria (2010), Translation, Resistance, Activism, Amherst, Boston: University of Massachusetts Press.

Vermeersch, Peter (2006), The Romani Movement. Minority Politics & Ethnic Mobilization in Contemporary Central Europe, New York, Oxford: Berghahn Books.

Wikipedia, "World Romani Congress", "Flag of the Romani People", "Romani Anthem", "International Romani Day", and "International Romani Union". Accessed Oct 2, 2011.

Willers, Marc (ed), Ensuring access to rights for Roma and Travellers. The role of the European Court of Human Rights (Strasbourg: Council of Europe, 2009) Available online.

 


Translation Romani

Kolkorro Rromano swato Other Romani Word
Nayis tuke (Kalderash)
Najis tuke (Gurbeti)
Najis! (Lovari)
Ov sasto(m) ov sasti (f) (Xoraxane)
 Thank you (EN)  Obrigado (PT)  Merci (FR)  Gracias (ES)  Danke (DE)  Köszönöm (HU)  Grazie (IT)  Teşekkür ederim (TR)  Děkuji (CS)


Kames te tolmachis kakya patrin?
Kamas-manges te tolmachis kako artikulo ande kiri shib? Te plachal tut, trade tiri tolmachiya ka translation@translationromani.net. Yekh data kana parrudyilo, kam-avel ankalado po saito.